Wednesday 11 June 2014

Intervju med Inger - Ekholm Svensson

Intervju med Inger – Ekholm Svensson


Vi har intervjuat Inger – Ekholm Svensson, rektor på Nils Fredriksson Utbildning i Svedala.

Var och när föddes du?
Jag föddes i Värnersborg 1949

Vad jobbade du med innan du började här i Svedala?
Jag har jobbat som studierektor i Göteborg från 1979 till ett antal år framåt, sedan har jag arbetat inom detaljhandeln i Skövde där jag jobbade som informationschef, personalchef och administrativ chef. Jag har även jobbat som lärare under några år på 70 – talet. Men det jag har jobbat med längst är studierektor.

Vad har du för utbildning?
Jag är utbildad lärare i grunden.

När började du jobba här i just Svedala kommun?
År 1993

När fick skolan namnet Nils Fredriksson och vad hette skolan innan?
När jag började arbeta här 1993 fanns det ingen egen byggnad för undervisning. Då hette det gymnasie och vuxenutbildningsenheten. Eftersom det blev allt fler elever på skolan så fick vi de här lokalerna som skolan befinner sig i idag. Vi hade en namntävling och det var en utav våra elever, Monica Andersson som numera arbetar som socionom och även driver Bökeberg (anläggningen), och är entreprenör. Hon föreslog namnet ”Nils Fredriksson Utbildning” och tog fram mycket historik runt Nils Fredriksson. Då såg vi att hans bakgrund både som entreprenör och hans skolbakgrund, att han blev undervisningsråd osv. passade så bra till en skola. Det är alltså tack vare en före detta elev som vi hetter ” Nils Fredriksson utbildning” och sen entrepenörskapet tycker jag är häftigt och att hon tänkte på just det sättet.

Det var ju väldigt häftigt och kul att namnet kom fram på just det viset…
Ja visst är det! Både att ta till vara på det som finns lokalt och som är historia, och att det fanns så mycket bra som passade klockrent med dagens skoldag och gymnasiereform.
Detta skedde runt 1995 – 1996.

När blev det en gymnasieskola?
Det är 10 år sedan, så 1994.

När togs det politiska beslutet att det även skulle bli en gymnasieskola (tidigare var det ju endast komvux/vuxenutbildning)?
Vuxenutbildningen och introduktionsprogrammet som tidigare hette individuellt program och uppföljningsansvaret och även KY – utbildning som finns på yrkeshögskolan har funnits med oss hela tiden.  Detta var för 10 år sedan. Det politiska beslutet för att det även skulle bli en gymnasieskola togs för 12 år sedan, det tog alltså en längre tid från det att beslutet togs tills det genomfördes.
Vilka politiska förutsättningar var det som fanns för att grunda en gymnasieskola?
Politikerna ville ha en egen gymnasieskola för att ha möjligheten att påverka en skola lite mer än när man bara köper platser. Då fanns ju inte det fria gymnasievalet som vi har idag. Utan man hade möjligheten om man ville att styra elever hit. Nu valde politikerna att Svedala eleverna skulle ha en valfrihet precis såsom det funkar för alla, de var alltså ett slags föregångare till det fria val vi har idag. Den största drivkraften för att starta gymnasieskolan var att man ville ha ett större politiskt inflytande.

Vilka förändringar blev det för skolorna när den nya läroplanen och det fria gymnasievalet kom?
När det fria valet kom fick man nu välja mellan alla skolor i Skåne. Tidigare skrev vi avtal med tex. Malmö kommun eller Trelleborgs kommun, Lunds kommun hade vi däremot inget avtal med. Då fick Svedala eleverna välja mellan de skolor som vi hade avtal med.
Det fria gymnasievalet är ett väldigt stort och tungt politiskt beslut då det gäller för hela Skåne.

Vad hade du för planer när du startade en gymnasieskola? Fanns det något speciellt som du ville uppfylla?
Nu får vi backa tillbaks tio år i tiden, datorn i undervisningen i skolor då var ju inte alls väldigt klar. Alla elever har ju haft sin egen dator från första början här. Det var någonting som vi tyckte var viktigt, att alla elever skulle känna sig mer som medarbetare och man skulle ha bra beredskap för att kunna gå ut i arbetslivet och klara sig bra på högskolan eller universitetet.  Då var det bland annat viktigt att ha inflytande över sin utbildning och då hade vi även möjligheter för specialutformat program där man kunde bygga sin egen utbildning på ett annat sätt. Gymnasiereformen nu tog ju bort den möjligheten, men att ha inflytande och vara med och bestämma över sin utbildning är viktigt. Om man är anställd här har man det via facket och om man är elev har man det genom inflytanderåd. Vi vill hela tiden även stötta elevrådet för att de ska kunna vara aktiva. Det som däremot är tråkigt att vi tidigare hade mycket större möjligheter att skrädda sy special lösningar, nu är politikernas direktiv att allt ska vara likvärdigt. Det är ju bra på ett visst sätt som att utbildningen i Boden ska vara likadan som den i Ystad men man förlorar lite möjligheten att påverka som individ, och därför utnyttjade vi ju de möjligheterna mer som fanns tidigare, också har man nu fått backa tillbaks lite.

Men att påverka sin egen utbildning och att kunna ha en hög beredskap ut i arbetslivet (tex. har vi arbetsmarknadsdagar, tränar att skriva eget cv och tränar anställningsintervju) är ju sådana saker som vi vill skylta med för att man ska känna att man kan komma in snabbt i ett arbete eller andra studier.  Vi följer de elever som har börjat på sin högskola eller universitetsutbildning och vi vet att det fungerar bra för dem.

Hur ser du framtiden för Nils Fredriksson Utbildning?

Det är en jättetuff konkurrens eftersom de fristående skolorna är så väletablerade här och det finns ingen styrning över det. Varje år måste man ju informera mycket och se till att informationen kommer ut. Ibland hade jag önskat att man kunde jobbat mer inåt inom skolan men man måste ju lägga ner ganska mycket tid även utåt. Så en tuff konkurrens är det men så länge politikerna vill ha en gymnasieskola här fixar vi det på ett bra sätt, men det behövs ett politiskt stöd.

- Av Elise Svensson & Therese Malmberg.