Intervju med Inger – Ekholm Svensson
Vi har intervjuat Inger – Ekholm Svensson, rektor på Nils
Fredriksson Utbildning i Svedala.
Var och när föddes
du?
Jag föddes i Värnersborg 1949
Vad jobbade du med
innan du började här i Svedala?
Jag har jobbat som studierektor i Göteborg från 1979 till
ett antal år framåt, sedan har jag arbetat inom detaljhandeln i Skövde där jag
jobbade som informationschef, personalchef och administrativ chef. Jag har även
jobbat som lärare under några år på 70 – talet. Men det jag har jobbat med
längst är studierektor.
Vad har du för
utbildning?
Jag är utbildad lärare i grunden.
När började du jobba
här i just Svedala kommun?
År 1993
När fick skolan
namnet Nils Fredriksson och vad hette skolan innan?
När jag började arbeta här 1993 fanns det ingen egen byggnad
för undervisning. Då hette det gymnasie och vuxenutbildningsenheten. Eftersom
det blev allt fler elever på skolan så fick vi de här lokalerna som skolan
befinner sig i idag. Vi hade en namntävling och det var en utav våra elever,
Monica Andersson som numera arbetar som socionom och även driver Bökeberg
(anläggningen), och är entreprenör. Hon föreslog namnet ”Nils Fredriksson
Utbildning” och tog fram mycket historik runt Nils Fredriksson. Då såg vi att
hans bakgrund både som entreprenör och hans skolbakgrund, att han blev
undervisningsråd osv. passade så bra till en skola. Det är alltså tack vare en
före detta elev som vi hetter ” Nils Fredriksson utbildning” och sen
entrepenörskapet tycker jag är häftigt och att hon tänkte på just det sättet.
Det var ju väldigt
häftigt och kul att namnet kom fram på just det viset…
Ja visst är det! Både att ta till vara på det som finns
lokalt och som är historia, och att det fanns så mycket bra som passade
klockrent med dagens skoldag och gymnasiereform.
Detta skedde runt 1995 – 1996.
När blev det en
gymnasieskola?
Det är 10 år sedan, så 1994.
När togs det
politiska beslutet att det även skulle bli en gymnasieskola (tidigare var det
ju endast komvux/vuxenutbildning)?
Vuxenutbildningen och introduktionsprogrammet som tidigare
hette individuellt program och uppföljningsansvaret och även KY – utbildning
som finns på yrkeshögskolan har funnits med oss hela tiden. Detta var för 10 år sedan. Det politiska
beslutet för att det även skulle bli en gymnasieskola togs för 12 år sedan, det
tog alltså en längre tid från det att beslutet togs tills det genomfördes.
Vilka politiska
förutsättningar var det som fanns för att grunda en gymnasieskola?
Politikerna ville ha en egen gymnasieskola för att ha
möjligheten att påverka en skola lite mer än när man bara köper platser. Då
fanns ju inte det fria gymnasievalet som vi har idag. Utan man hade möjligheten
om man ville att styra elever hit. Nu valde politikerna att Svedala eleverna
skulle ha en valfrihet precis såsom det funkar för alla, de var alltså ett
slags föregångare till det fria val vi har idag. Den största drivkraften för
att starta gymnasieskolan var att man ville ha ett större politiskt inflytande.
Vilka förändringar
blev det för skolorna när den nya läroplanen och det fria gymnasievalet kom?
När det fria valet kom fick man nu välja mellan alla skolor
i Skåne. Tidigare skrev vi avtal med tex. Malmö kommun eller Trelleborgs
kommun, Lunds kommun hade vi däremot inget avtal med. Då fick Svedala eleverna
välja mellan de skolor som vi hade avtal med.
Det fria gymnasievalet är ett väldigt stort och tungt
politiskt beslut då det gäller för hela Skåne.
Vad hade du för
planer när du startade en gymnasieskola? Fanns det något speciellt som du ville
uppfylla?
Nu får vi backa tillbaks tio år i tiden, datorn i
undervisningen i skolor då var ju inte alls väldigt klar. Alla elever har ju
haft sin egen dator från första början här. Det var någonting som vi tyckte var
viktigt, att alla elever skulle känna sig mer som medarbetare och man skulle ha
bra beredskap för att kunna gå ut i arbetslivet och klara sig bra på högskolan
eller universitetet. Då var det bland
annat viktigt att ha inflytande över sin utbildning och då hade vi även
möjligheter för specialutformat program där man kunde bygga sin egen utbildning
på ett annat sätt. Gymnasiereformen nu tog ju bort den möjligheten, men att ha
inflytande och vara med och bestämma över sin utbildning är viktigt. Om man är
anställd här har man det via facket och om man är elev har man det genom
inflytanderåd. Vi vill hela tiden även stötta elevrådet för att de ska kunna
vara aktiva. Det som däremot är tråkigt att vi tidigare hade mycket större
möjligheter att skrädda sy special lösningar, nu är politikernas direktiv att
allt ska vara likvärdigt. Det är ju bra på ett visst sätt som att utbildningen
i Boden ska vara likadan som den i Ystad men man förlorar lite möjligheten att
påverka som individ, och därför utnyttjade vi ju de möjligheterna mer som fanns
tidigare, också har man nu fått backa tillbaks lite.
Men att påverka sin egen utbildning och att kunna ha en hög
beredskap ut i arbetslivet (tex. har vi arbetsmarknadsdagar, tränar att skriva
eget cv och tränar anställningsintervju) är ju sådana saker som vi vill skylta
med för att man ska känna att man kan komma in snabbt i ett arbete eller andra
studier. Vi följer de elever som har
börjat på sin högskola eller universitetsutbildning och vi vet att det fungerar
bra för dem.
Hur ser du framtiden
för Nils Fredriksson Utbildning?
Det är en jättetuff konkurrens eftersom de fristående
skolorna är så väletablerade här och det finns ingen styrning över det. Varje
år måste man ju informera mycket och se till att informationen kommer ut.
Ibland hade jag önskat att man kunde jobbat mer inåt inom skolan men man måste
ju lägga ner ganska mycket tid även utåt. Så en tuff konkurrens är det men så
länge politikerna vill ha en gymnasieskola här fixar vi det på ett bra sätt,
men det behövs ett politiskt stöd.
- Av Elise Svensson & Therese Malmberg.
